Idag har vi ännu ett födelsedagsbarn som jag skulle vilja gratulera. Barnet i fråga är min pappa. Vet inte riktigt om man kan kalla han barn längre när man i alla andra situationer klassas som vuxen. Men skitsamma, det här ska inte handla om hur man tolkar ord, utan det här ska vara ett gratulationsinlägg.

Jag vill bara säga att jag gärna skulle vara hemma nu och sjunga "Ja må han leva" med resten av familjen, ge dig fina presenter och framförallt en stor kram. Nu blir ju det lite svårt eftersom jag befinner mig rätt många mil ifrån alla er, men om två veckor blir det ändring på det. Antar att det är frid och fröjd nu hemma i Skuttunge, men snart så, då kommer kommandorskan hem.

Jag vill i alla fall tacka dig och berätta att i mina ögon så klassas du som världens bästa pappa. Vi har haft vara stunder, men även våra fighter. Envishet är väl något som du och jag har gemensamt. Ibland har jag lyckats "vunnit" dessa ibland timlånga krig, men jag måste säga att du är en värdig motståndare. Du ställer alltid upp och jag vet att du alltid vill göra det bästa. För allt och alla. Därför vill jag avsluta detta inlägg med att säga att du är en av mina idoler. På riktigt. Och du är en riktigt stark en!

Ett fyrfaldigt leve och hela den baletten! Hoppas du blir firad på bästa sätt och att många Ferrero rocher slinker ner i din mage idag. Grattis grattis och åter grattis!