The show must go on

2012-08-31 @ 17:12:52

Idag har jag strosat omkring och haft "jag är inte sjuk, jag är inte sjuk, jag är inte sjuk" som motto. Fan. Det är fredag. Och jag är sjuk. MEN, efter en givande konversation med både Sanna och Ellen, kom jag fram till att jag hade ingen aning sen jag duschade senast. Var det i tisdags eller i onsdags..? Jag vet, äcklig tjej. Mitt hår såg brunt ut och jag kunde ställa det åt alla håll. Huwwa! Så ett bad fick det fan bli. Nya trosor och borstade tänder och man känner sig som en människa igen. Och NEJ, jag är inte sjuk!


Den intelligenta värktabletten

2012-08-30 @ 22:06:07

Hallå min lärjungar. Jag blir galen av att bara gå hemma. Behöver träffa någon levande varelse som inte befinner sig i TVn, datorn eller mobilen. Vill träffa någon som ger svar istället för att upprepa allt jag säger. Syftar på talking tom, talking santa, talking ben OCH talking tom and ben. Jo, jag har snart alla versionerna. Vandrar hostandes runt i huset med en konstant huvudvärk i jakt på att finna något ätbart. Tror jag har tuggat på någonting precis hela jävla dagen. Fan. Jag mår verkligen inte bra av att vara sjuk. Hejdå. Och må Gud vara med er. Typ.


I want to be with you everywhere

2012-08-28 @ 22:13:21

För tillfället innehåller mitt liv just nu massa brev, en gnutta saknad av både Sanna som befinner sig i Afrika och Herman som drar iväg imorgon med riktning Nya Zeeland, djävulskt mycket nässpray samt en och annan halstablett. Jo, jag är förkyld. Stackars, stackars mig.


Lean on me

2012-08-25 @ 16:51:58

Gårdagskvällen blev en lugn afton hemma i soffan. Kände att jag verkligen behövde det. Att få andas lite. Idag mån tro har jag strosat runt på gränby. Införskaffade mig ett par röda jeans. Host. Jo, det är sant. Expediten fick mig att köpa M/L vilket resulterade i att jag fick våldta mig själv i provhytten för att få på mig dem. Men jodå, på kom dem och de satt som en smäck. Nu är jag hemma igen och dricker kaffe. Snart blir det kräftskiva hos Bernströms. Mmmmm


And I like it

2012-08-22 @ 07:06:15

Morgonsol glittrar i viken och här står jag, en helt vanlig postman, på en lite halvdimmig grusväg. Fåglarna kvittrar. Det är lugnt och skönt. Men så har man sånna här snuskiga brakskitar på g som bara måste ut. Det förstör liksom lite av stämningen när en hint av döda jävlar fladdrar förbi. Ja, så eeh.. Ha en fin dag då eller nåt!


Ungjävlar...

2012-08-16 @ 21:34:45
När man är en postman som jag så är det flera "speciella" händelser som sker varje dag. Man kanske får hjälpa en mamma att hålla upp dörren när hon kommer med vagnen, leka detektiv (för ytterligare information skrolla nedåt), vara psykolog eftersom alla ska öppna upp sig för brevbäraren och så vidare och så vidare. Sen bara för att man har postkläder på sig så blir man automatiskt någon slags lekledare för barnen vars morsor sitter och röker på balkongen. "Ååååh nu kommer brevbäraren, spring till henne och följ med na' en bit!". Så på ett flertal ställen har man en drös med ungar som springer före en i trappen, trängs i hissen och påpekar "Glöm inte den lådan. Varför fick inte den någon post? Glöm inte den lådan. Ska den få post? Glöm inte den lådan." Så där roligt när man är stressad som en gris och hungrig som fan. Svettigt och jävligt är det också. Men det värsta skedde igår mån tro. Det var en unge som sprang bakom, framför, på sidan, ja nästa på postbilen när jag körde mellan de olika gårdarna. Som den lugna och sansade människa jag är steg jag ur bilen och tog fram min allra lenaste och mest pedagogiska röst jag hade. "Du får tyvärr inte springa runt bilen när jag kör. Vänta tills jag stannat så kan du komma sen". Bra Sara, lugnt och fint! Jag fick ett glatt "Okej" till svar men när jag sätter mig i bilen och börjar rulla springer ungen efter igen. Ut ur bilen, sansad, pedagogisk röst. "Du får inte springa bakom bilen när jag kör." Ett glatt "Okej" till svar. När jag för tredje gången börjar rulla, och ungjäveln fortfarande springer bakom tvärnitar jag. I min allra vildaste fantasi skriker jag åt ungen att "Vilket ord i meningen "du får inte springa bakom bilen när jag kör" är det du inte förstår?" fast egentligen ger jag bara en mördande blick och han springer och gömmer sig bakom en sten. Fjärde gången jag kör och ungfan fortfarande springer bakom kastar jag mig ut ur bilen och skriker "Men hur svårt ska det vara? Vilket jävla däck vill du ligga under om cirka fyra sekunder? Huh? Huh? Det högra eller vänstra?" Jag vet, så oerhört coolt. Sa ju förståss inte så utan sa bara med en allvarlig röst att han skulle gå bort. GÅ BORT FRÅN BILEN!!!! Då försvann han. Till huset före mig. Han ställde sig i hissen och när jag kom dit med post vars vikt kanske var hundra kilo och jag precis ska öppna hissdörren trycker han på en knapp och vips så åker hussen uppåt. Utan mig. Ungen ler. Jag får ett psykbryt. Fyfan för barn!

Regn hos mig

2012-08-16 @ 15:50:00

Inlåst i postbilen av regnet. Den enda pyttelilla delen på min tur, tar endast cirka tjugo minuter, där jag ska gå utomhus, just i dessa minuter spöregnar det. Verkligen. Spöregnar. Och har Sara med sig regnjackan som by the way är i storlek xxl (ja, jag ser ut som ett vandrande fyrmannatält när jag har den på)? Svar: Nej!! Hur är det möjligt att man har sådan otur? Var det på grund av att en ynkaste liten person inte fick reklam idag? Shit, karma's a bitch!!


Walk a mile in my shoes

2012-08-14 @ 07:39:40


Not ready to make nice

2012-08-14 @ 07:34:35

En helg bestående av en bunt härliga brudar, lite vin, lite bad i hav och såklart massa snackattacs. Ja, där har ni en perfekt helg i Sara-style.


Roadtrip

2012-08-13 @ 07:14:12


I’ve paid a price, and I’ll keep paying

2012-08-07 @ 23:00:47

Nä, känns som om en fetinggenomgång på vad mitt liv har innehållit de senaste dagarna skulle passa in rätt bra nu efter min strålande frånvaro från denna blogg. Jo, jag har eeh, har det på tungan, vänta lite bara... Jobbat? Och fixat mitt rum. Hängt på Ikea i flera timmar och en vistelse där börjar ju alltid med korv och bröd och avslutas med en mjukglass och kaffe. Standard. Sen har jag sparkat lite boll också. Och idag hittade jag en Iphone på jobbet. I en trappuppgång. Ringde på hos en tant och frågade om det möjligtvis var hennes mobil. "Va, vad är det för något?" fick jag till svar. Sen tog hon och jag på oss våra detektivrockar och löste fallet med den borttappadea luren. Förutom denna action i vardagen är allt som vanligt. Jag och Frida sjunger ljuvliga sånger inför kollegorna, imorgon blir det övning med Lingonben och på fredag åker jag till Nyköping med ett par härlig prickar. Nu orkar jag inte skriva mer så där tackar jag för mig. På återseende.


Still mad as hell

2012-08-05 @ 12:21:54

Sitter nu ute i solen med en lagom härlig pannknack. Vatten fylls det på med och snart är det matchdags. Mot Enköping. Önska oss lycka till förfan!!


RSS 2.0