Satt och filosoferade nån sekund igår och pang så slog det mig att mina resekompisar sticker iväg på måndag till Australien. Tur är väl att jag ska till Sofia på fredag för att säga hejdå. Pizza och fotboll står även på schemat, och lite allmänt goff och sväll men det hör ju till höstkantens mörker.

Man föds till denna värld, sen jobbar man och sliter hela livet och sen dör man. Haha, jag älskar mormors teori om livet. Jag är dock ganska säker på att hennes hypotes är oerhört falsk. Hon går omkring där i sin lilla bubbla och har det bra. Man kanske borde införskaffa sig en sån att gömma sig i ibland. Men bara ibland. Hej på er.

Det var en person som ringde in till oss igår och sa att hon har fått reklam i lådan sisådär 2-3 gånger på hela sommaren trots att hon har en liten (läs oerhört minimal) "Ingen reklam, tack!"-skylt på lådan. Samma dag hade jag ett paket till denna dam och självklart var det reklam också. Så när hon skulle skriva på avin (ja, stämningen var något tryckt) så frågar jag "och du vill inte ha nån reklam idag va? Hehehe" och puffade lite på na med armbågen. Hon såg helt förskräckt ut, sa "nej", tog paketet och gick därifrån. Och kvar stod jag med en påskriven avi i handen och måste sett väldans dum ut. Jaja, hon fattade inte mitt lilla skojiga skämt. Sånt som händer. Vid närmare eftertanke hade jag nog också tyckt att jag var dum i huvudet om jag hade varit i hennes blåa stövlar..

Och här sitter jag i en bil påväg hem från stan. Har träffat Sofia & Ellen på stan för ännu mera planerande av våran lilla resa. Aaah ja längtar så sjukt mycket. Jag känner verklgen hur jag skulle passa in på en strand med en drink i handen just nu. Mmm. Och bilen går bra. Jo den gör ju det.

Har börjat läst boken om den där hundraåringen som alla tjatar om ska vara så bra. Han som gick ut genom fönstret och försvann. Verkar faktiskt rolig. I morgon efter jobbet ska vi träffas hos Sofia för eventuell bokning av hotell i Thailand! Jag dör. Dör av lycka. Fy fanken vad jag läntar alltså.

Med kanske världens snorigaste näsa ska jag snart hoppa in i duschen för att bege mig mot Movallen. Laget mitt har match mot Enköping. Heja heja! Det blev en utgång igår med roliga typer så det är väl anledningen till att man sitter här i soffan med pyjamasen fortfarande. Sminket är ej borttaget och dregglet på kinderna är kvar. Gud så äckligt men what the heck, man kan ju inte vara snygg jämt! Hej på er.

Så härligt melankoliskt eller vad säger ni grabbar?

Med kanske världens snorigaste näsa ska jag snart hoppa in i duschen för att bege mig mot Movallen. Laget mitt har match mot Enköping. Heja heja! Det blev en utgång igår med roliga typer så det är väl anledningen till att man sitter här i soffan med pyjamasen fortfarande. Sminket är ej borttaget och dregglet på kinderna är kvar. Gud så äckligt men what the heck, man kan ju inte vara snygg jämt! Hej på er.

Så härligt melankoliskt eller vad säger ni grabbar?

Min helg kommer att gå åt till att fira födelsedag, gå på kräftskiva, gå på sommarfest, eventuellt en utgång och sist men inte minst heja fram laget till en vinst på söndag. Fullspäckad helg om inte annat. Sen ska jag väl öva på låtarna till ett bröllopp i september jag ska sjunga på. En av låtarna är Kärleksvisan med Sarah Dawn Finer. Lyssna på den. Jag brukar inte gilla sånger som kan katogariseras som blaskiga kärlekslåtar men den här är faktiskt fin. På riktigt.

"Tack för din gåva till Radiohjälpen!". Så löd svaret jag fick när jag skänkte pengar genom mobilen till Radiohjälpens insamling för svälten på Afrikas horn. Har hela veckan hört information och hemska saker kring händelserna där nere och jag får tårar i ögonen varje gång. Fyfan, det är så jäkla hemskt och vi här uppe fattar ingenting. Eller snarare, vi vill inte förstå. Jag har fortfarande inte förstått. Det var en mamma som hade flytt till ett hjälpläger och hon var tvungen att lämna kvar två av sina tre barn i deras hem. Hon visste att de ändå skulle dö av svält. Hör ni hur jävla illa det låter? Att man tvingas lämna sina barn för att man vet att de ändå kommer att dö? Och vad har du gjort för att hjälpa till? Det är ingen ursäkt att säga "ja men man vet ju ändå inte om alla pengar kommer fram eller inte". Men vafan, säg att du skänker 100 kr. Om 10 kr av dem går fram, det är flera måltider för en person, och det gör ju verkligen skillnad! Eller är vi så trångsynta här i Sverige att vi inte vill ta tag med problem som dessa bara för att vi är oroliga att varenda litet öre inte ska komma fram? Du kan rädda människors liv. Skit i kaffet på stan i morgon och sms:a 50, 100 eller 200 till nr 72 999 istället. Eller gå in på www.radiohjalpen.se och hitta mer information. Men gör något. Sitt inte bara i soffan och ryck på axlarna. Jag tänker inte avsluta detta inlägg med en dålig klyscha bestående av tomma ord.  Jag tycker bara att ni som inte gör något borde skämmas.

Hej. Har supertråkigt. Precis ätit lite mat. Bakat lite bröd. Sitter i soffan med datorn. Tittar på TV:n. Filmen "Bilar" rullar. Tittar ut. Aj. Bländad. Tittar på datorn. Supertråkig blogg is coming through.

Gokväller! Ligger just nu i sängen med en djävulsk pannknack som inte vill ge med sig trots resorb och ipren. Det var en envis jäkel. Fan ta dig huvudvärk! Ska väl sova. Det är den bästa medicinen som min gamle farmor brukar säga. Hon har väl rätt antar jag. Och på torsdag får jag reda på om jag får jobba några veckor till på posten. Måtte jag få det för annars vet jag inte hur jag ska kunna ha råd att åka bort i November. Ja, jag vill till Australien och jag ska fan i mig ta mig dit också. Tack och hej för ikväll. Mer ord än så här hade jag inte att dela med mig av. Simma lungt!

Studenten alltså, vilken dag

Idag står det endast fotboll på dagens schema. Först herrarna på Movallen och sen damerna i Vattholma. Heja gula kamrater! Idag känner vi lukten av vinst.

Måste ju bara berätta om en liten trevlig händelse som inträffade under arbetstid denna vecka. Jo det var nämligen så här att jag fick en liten present av en tant på min tur. Först hade hon bakad bröd så hon gav mig en jättegod macka med smör och ost. Sen hade hon sytt en sån där prydnadshandduk som man hänger på räcket på ungsluckan. Ja, den hade hon gjort alldeles själv till lilla mig. Gissa om jag blev glad. Hon var så söt och glad och jag levde verkligen på det hela dagen. Så tack ännu en gång. Lite fler människor som dig i världen skulle ju inte direkt skada!

Fy tusan vad jag blir irriterad på bilister som kör 75 på en 90-väg och dessutom ligger och slickar mittlinjen så man inte kan köra om! Jag stör mig nå enormt på det. De är ju en trafikfara och förstör hela rytmen på vägen. Ja, det ska vara harmoni. Mer harmoni åt folket! Och det är så förbaskat kallt i mitt rum att jag funderar på att bädda i min sängvärmare. Jo, jag har en sån. Ser ut som en tunn liten madrass som man lägger under lakanet och så blir det varmt. Kan till och med ha två olika nivåer. Fiffigt va? Och supergosigt.

Jag har tänkt på en liten sak må ni tro. Jo, i filmernas värld så letar vi ju alla efter det perfekta slutet. Har inte filmen något bra slut, eller att den bara tar slut helt plötsligt och man inte fattar någonting, då går jag nästan sönder. Eller ja, inte så kanske men jag tål det inte. En film måste ha ett slut. Vare sig det är dåligt eller inte. För då vet man vad som hände med karaktärerna. Man har koll liksom. Annars rubbas balansen och man kan gå i flera dagar och undra vafan det var som hände. Jobbigt det där med film hörrni. Men det kan vara andra saker i livet som också måste få ett slut. Nu var bara film ett exempel på att förklara men i verkligheten kanske det handlar om något helt annat. Ja ni förstår va? Lulligt inlägg men what the heck, nu ska jag sova. Nattinatt!

Fick värsta tokrycket nyss och började apsakna Cypern och Ayia Napa.. Vill tillbaka, eller snarare: jag vill göra det igen. Och det blir ju inte så värst bättre av att det är skitkallt, regnar ute och det är fan höst. Ja jag sa det. Hösten är här med kalla kvällar och mörker. Nej tyst Sara. Måtte vädret motbevisa min hypotes snarast!!

 

 

Gårdagen förde med sig lite vin hos Madde, lite öl på Plock, en korv på Statoil och sen vaknade man upp i Sofias lägenhet. Lika snygg som vanligt. Gick till Ica och köpte superfrukost a la Sofia och sen bar det av ner mot stan för ett biobesök. Det var jag, pappa, Helena och Alleballe som skulle gå på Bilar 2. Alexander hängde nog inte med så mycket i handlingen. Inte jag heller för den delen. Varför måste dagens barnfilmer vara så komplicerade för? En bärgningsbil som kan skjuta laserstrålar och bomber, samt få en ny utstyrsel bara av att prata med en manick som sitter monterad på taket. Ja tänk när man var liten, då blev man helt förstörd när Lotta klippte sönder sin tröja för att den "klias och sticks". Man kunde knappt tro att det var sant. Men det var ju ändå realistiskt. Jo, visst var det allt bättre förr..

Nu har jag precis städat köket och bakat en liten äppelpaj. Jorå, husmor nästa! Tänkte ta mig en stänk kaffe och sätta mig på altanen också nu när solen skiner och allt. Det var väl det jag hade att kläcka ur mig. Slänger upp lite bilder från lagfesten bara för att jag är jag. Hejsvejs!

Men hörrni, lyssna på det här. Idag gick jag upp tidigt som fan, ja före tupphelvetet till och med. För att gymma. Jag och morsan drog en träning innan jobbet. Ja ni hör ju hur tokigt det låter. Blir ju helt häpen. Men det var fan skönt. Så åt jag frukost på jobbet sen. Jorå, lite fil och flinger och några hallon satt som kniven i norrmannen i morse det. Gott. Och sen har jag firat Agge och haft fotbollsträning idag också. Tänk vad man hinner med. Och jag vill börja läsa en god bok. En sån som man bara går och längtar efter att få läsa. Ja en sån vill jag kasta mig in i och slukas upp av. Okej, lite överdrivet kanske men jag är väl inte den som är den heller? Hej på er!

Hejsansvejsan. Här sitter jag och har det bra. Nytränad och nyduschad. Hade man varit nyskiten hade ju det varit som grädden på moset men nej, man kan ju inte få allt. Jag är trött och sliten efter helgens bravader men det är bara att ta sig i kragen kliva upp på morgnarna (jävla krångligt ord). Ett tips från coachen vore ju om man gick och la sig i tid om kvällarna. Men om man har mycket att prata om så måste man faktiskt göra det. Satt väl hos morsan och Ove i minst en timme nyss och rådfrågade om en massa saker. Och igår pratade jag med farsan. Ja herre gud, man får väl vara glad för att de ens orkar lyssna. Hej och godnatt!